Etikettarkiv: bibliotek

Ett magert utbud?

Day 164, Emmadukew cc by-nc-sa 2.0 hämtad på Flickr
At the museum Day 164, Emmadukew cc by-nc-sa 2.0 hämtad på Flickr

Söndag 1:a advent – och det visar sig att listan på ”årets bästa böcker” i SvD, den som jag undersökte igår, har en fortsättning. Det fanns ju fler ”bästaböcker” att lista, i fler genrer än romanens.

24 böcker i olika kategorier, tre av vardera sorten. Lyrik, ”klassiker”, biografier, serier, historia, konst, deckare och kokböcker. Och i e-boksformat finns… tre av dem på Stockholms stadsbibliotek. En av dem är en digital utgåva, så den utgår jag från finns precis bara som just sådan. De två andra är biografier, bägge rimligt nya och bägge utgivna av NoK som jag förstått har skrivit på det här särskilda avtalet om att inte ha karenstid på ny litteratur (utan snarare ”karenspris” – det är dyrare för biblioteket att låna ut nyutgiven litteratur).

De tre som finns listas givetvis nedan. Men det är inte utan att jag funderar.

1. Serieböcker verkar inte ges ut i e-format? Eller? Undrar om det ”inte går”? Är serien som format knutet till papper och bestämda format? Det kan man kanske tänka sig. Eller inte. Jag vet inte.

2. Jag vet inte riktigt om jag söker på rätt sätt, men om jag söker på ordet ”lyrik” får jag upp att biblioteket har 1946 bokposter i katalogen. Det finns 44 e-media. Det är inte så stor andel. Nu är det förstås orättvist att titta på titlar från 1950 till 2014 (vilket är vad standardsökningen på stadsbiblioteket ger) eftersom e-böcker inte rimligen kunnat köpas in förrän de senaste åren. Men om jag snävar in som sjutton, och söker på 2012-2014 blir resultatet fortfarande rätt skevt: 209 inköpta titlar i bokform, och 14 e-böcker. 14? Lyrik kanske inte ges ut i e-boksform? Jag skulle gärna läsa lyrik, till och med i min mobil…

2. Samma sorts sökning som ovan på biografier ger förhållandet 2660 i bokformat och 692 som e-bok, konstböcker 1046 i bokformat och 129 som e-bok. OK, jag ser bilden. Romaner då? Där är siffrorna 3271 bokposter och 1631 e-böcker. Jättestor skillnad, eller hur? Och vad finns det mest av? Gissa? Tadaaa: deckare! 733 som bokposter och 519 som e-bok.

Undrar vad vi kan vänta av 2015 när det gäller inköpsstrategier? För en förutsättning att man ska kunna låna e-böcker, är ju att de finns. Och inte vet jag vad som är hönan och ägget, att det köps in deckare i e-boksformat för att många läser deckare i e-boksformat, eller om vi läser deckare i e-boksformat för att de köps in i e-boksformat? Fast kan jag ju inte säga ett smack om vad som egentligen läses förstås. För att kunna göra det behöver man tillgång till nån slags utlåningsstatistik, och den har ju inte jag.

Nå – den lite magerlagda lista som detta inlägg resulterar i finns nedan. God läsning!

Märta och Hjalmar Söderberg, en äktenskapskris Johan Cullberg, Björn Sahlin

Stridens skönhet och sorg Peter Englund

Jubileumsutgåvan av Stieg Trenters deckarklassiker (med extramaterial) (digital utgåva!)

SvD listar årets böcker

Tsuchiura Fireworks Display, peaceful-jp-scenery CC by-nc-nd 2.0 hämtad på Flickr

Lördag 29/11 – jag läser årets första åretsbästalista (SvD listar årets bästa böcker). Som jag tidigare skrivit är jag manisk läsare av olika slags listor, så givetvis går jag igång på denna. I vanlig ordning är det en hel del böcker jag känner igen (någon jag faktiskt redan läst) och en hel del jag inte känner igen. De senare är ju oftast mest spännande. Och som jag nu samlar på e-bokslistor går jag in och tittar på vilka böcker man kan låna på Stockholms stadsbibliotek – och hittar en hel del. De finns, med lämpliga länkar så man kan låna genast (förutsatt att man har ett lånekort – ALLA stockholmare har väl ett lånekort?! – och en pinkod. Och förutsatt att man inte lånat fem e-böcker de senaste 7 dagarna förstås. Men har man det kan man ju återkomma till listan).

Några reflektioner gör jag när jag sitter och går igenom listan. Ingen av barn- eller ungdomsböckerna finns som e-bok. Har det med lånemönster i de åldersgrupperna att göra? Inte heller är någon av fackböckerna med. Kanske de är för nya? Fast det handlar väl inte bara om det? Den briljanta Sara Danius senaste finns givetvis med på min ”måsteläsasjälv”lista, och den finns också på SvD:s lista på årets bästa böcker. Den finns inte som e-bok på bibblan, men så är den också ganska ny (och det var ju det här med försäljning och e-böcker och betalning etc). Dock konstaterar jag att hennes förra bok ”Den blå tvålen”, som inte kan sägas vara ny, inte heller finns som e-bok. Förlagets val? Författarens val?

Nå, nedan alltså de titlar i SvD:s lista som finns att tillgå just nu (29/11) som e-böcker på Stockholms stadsbibliotek. Själv ska jag läsa allihop.

Du vet väl om att du är värdefull Stefan Lindberg

Araben Pooneh Rohi

Utan personligt ansvar Lena Andersson

Ladivine Marie Ndiaye

Höglandet Steinar Bragi

I listan fanns en beskrivning av Lyra Ekström Lindbäcks Augustprisnominerade roman Ett så starkt ljus, men det omslag som visades tillhör en annan bok, nämligen Tillhör . Och när jag läste om den boken kände jag genast att den måste ju upp på min egen lista av böcker att läsa. Därför finns den här.

Varför e-bokslistor?!

0610list av Palo CC BY-NC-SA 2.0 hämtad på Flickr
0610list av Palo CC BY-NC-SA 2.0 hämtad på Flickr

Jag älskar listor. Listor handlar (för mig) oftast om framtida möjligheter, saker som ska bli till och som i det att de ordsätts på en lista kommer närmare förverkligande. Större delen av alla listade saker eller verksamheter kommer aldrig längre än listan. Det stör mig inte så mycket som det borde kanske – men för mig är listan inte en vägvisare att slaviskt följa, utan mer en möjligheternas domän.

Jag älskar följaktligen boklistor. Prisnomineringslistor, julbokslistor, åretsbästalistor, biblioteketrekommenderarlistor, DN:s veckansbästaböckerlista… Jag skriver upp i min telefon så att jag ska komma ihåg titlarna när jag går till biblioteket – men kommer oftast ifrån bibblan med helt andra böcker än de som står på listan. Det beror dels för att de där listböckerna oftast är utlånade, och dels för att andra impulser rycker tag i en. Och det är bra. Hur blir man en mer kompetent och allsidig läsare om inte genom att se till att utsätta sig för böcker man inte redan visste om att man ville/behövde läsa – också?

De fysiska böckerna har en otrolig fördel gentemot eböckerna – de SYNS. De står där i hyllan och ropar, mer eller mindre stillsamt, till den förbipasserande läsaren. E-böckerna behöver synliggöras. Det kan man göra med listor. Jag tänkte göra det i den här kategorin på ordfog-bloggen. Men omedelbart ska sägas:
1) listorna jag gör kommer enbart (gissar jag) att vara av intresse för stockholmare. Jag tänker lista e-böcker som finns tillgängliga på Stockholms Stadsbibliotek nämligen.
2) jag vet ännu inte riktigt om det är att betrakta som något bra eller som något dåligt. Borde jag, för att bidra till författares levebröd, strunta i att rekommendera biblioteksböcker (för man får mer pengar i fickan av en såld bok än av en utlånad bok)? Och eftersom nu e-böcker är en så märklig konstruktion i förhållande till traditionell upphovsrätt och betalning blir varje e-boksutlån jättedyrt för biblioteket… vilket i sig är illa för jag vill ju att biblioteken ska vara starka, livaktiga och innehållsrika. Rävsax?! Motarbetar jag biblioteket i detta?

Eftersom nu jag ändå tycker att e-böcker är kalasbra, eftersom jag faktiskt tillhör dem som alltid har varit storkund hos biblioteket och kommer att fortsätta att vara storkund hos biblioteket, så börjar jag med dessa listor – trots ovanstående möjliga invändningar. Om nån övertygar mig om att det är dumt får jag väl ändra mig. Och om ingen annan har nytta av listorna så har jag det i alla fall själv: jag samlar läsning av olika slag på hög.