Örats poesi

Untitled, Riamarose CC BY-NC-SA
Untitled, Riamarose CC BY-NC-SA

Det var ju en ren tillfällighet – men ibland är tillfälligheterna  på undervisningens sida. Tänk att vi arbetat med just poesi och haft fokus på ljuden, klangen och örat denna vecka när Bob Dylan tilldelats Nobelpris för ”örats poesi”!

För mig, och kanske andra, som ännu inte är så bevandrade i lyrikens värld, är det viktigt att påminnas om att lyrik är klang och ljud och att lyrik inte bara läses utan än mer hörs. Och jag tänker att det är viktigt i klassrummet och för eleverna också. Alltså planerade jag en lektion för körläsning av lyrik – och den blev riktigt lyckad (i två olika klasser).

Jag började med att visa Katti Hoflin när hon läser (på ett underbart vis) Frödings ”Vackert väder”, den dikt som också blev ”dagens dikt” den lektionen. Vi pratade om vad som gjorde att vi förstod att detta inte bara var en kort berättelse – vilket det ju OCKSÅ är – utan en dikt, genom att ta fram rim, pauseringar, bildspråk, rytm… Och så pratade vi om vad det betyder att få dikten läst, och att läsningen kan ge så mycket av tolkning.

Därefter tog jag fram en annan Fröding-dikt (som INTE finns i Svensk poesi, men som passar så särskilt bra för detta ändamål tänkte jag. Och jag får ju inte bli slav under antologin bara för att den är ett läsårsprojekt)

Havet välte, stormen ven,
vågorna rullade asklikt grå.
”En man är vräkt över bord, kapten!”
Jaså.

”Ännu kan ni rädda hans liv, kapten!”
Havet välte, stormen ven.
”Ännu kan en lina den arme nå!”
Jaså.

Vågorna rullade asklikt grå.
”Nu sjönk han, nu syns han ej mer, kapten!”
Jaså!
Havet välte, stormen ven.

Tre korta strofer, som vi analyserade genom att tänka på upprepningar. Utifrån detta enkla begrepp genomlystes  dikten på många olika sätt till både innehåll och form. Jag blev väldigt glad över hur klassen tillsammans (under min ledning förstås – men det var de som byggde vidare på varandras tankar) efter att ha sett upprepningarna började hittade betydelser av skiljeteckensförändringar, av versraders förändrade position i förhållande till varandra osv. När en elev sedan sa ”men du, den här dikten handlar ju om samhället – det kan lika gärna vara det som händer nu och allt som vi bara inte bryr oss om…” och vi prövade diktraderna

Syrien brinner!
Jaså.

då hände det  något med  läsningen. Den brände till. Starkt.

Därefter introducerade jag körläsning. Man får nog säga att idéen först möttes med rätt stor skepsis, men efter att vi prövat utifrån mina instruktioner med växelläsning, sololäsning, gruppvis läsning – ja, då blev det ändå inte så tokigt. Sedan fick eleverna jobba i grupper om ca fem och göra en egen variant, som sedan lästes upp för klassen.

Att arbeta med ljuden och klangen och rytmen har betydelse. Jag ska fortsätta att arbeta med körläsning.

 

2 reaktioner på ”Örats poesi

  1. Havet välte har länge varit en viktig del i min undervisning i ettan, tvåan, trean. Det är en dikt som väcket nya bilder och nya tankar bland barn i olika åldrar. Vi har läst den i kör, där en grupp varit matroser, en grupp havet och läst de återkommande raderna Havet välte stormen ven/vågorna rullade sakligt grå, en elev varit kapten och svarat jaså. Vi har målat dikten och lekt den. Bland de mindre barnen har vi diskuterat varför kaptenen säger jaså ch varför matroserna som är så många inte struntar i vad kaptenen säger. Varför räddar de inte mannen i havet? Vi har diskuterat om man alltid ska lyda. Är det ibland rätt att inte lyda.
    7-åringarna skapar vilda bilder och föreslår att matroserna ska binda fast kaptenen vid masten eller låsa in honom i något utrymme i botten på botten och bara få leva på vatten och bröd. Matroserna räddar mannen i vattnet och barnen funderar på hur de ska göra när de ska segla skeppet till hamnen. Vem, vilka ska bestämma?
    De äldre barnen börjar se att dikten kan handla om något annat, om krig och flykt och om vårt eget jaså. Det blir ännu tydligare när de ser diktens titel Världens gång.
    Vi har studerat diktens form och målat raderna i olika färger och barnen har sett att många rader kommer igen och igen och dessa återkommande rader får samma färg men tre rader skapar dramatik: En man är vräkt överbord kapten, Ännu kan en lina den armé nå, Nu sjönk han nu syns han ej mer kapten. Med hjälp av våra målningar läser vi dikten utantill.

    1. Härligt att läsa – och jag tror att mina ettor, tvåor och treor behöver återvinna något av den oräddhet och det förutsättningslösa läsande som dina ettor, tvåor och treor visar exempel på. Jag får arbeta med och för det!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *